simonake

När man vaknade upp på morgonen i kina igår var man ändå ganska nervös. Vi visste ju inte om vi skulle hinna byta plan i ryssland, eller om vi skulle bli försenade från kina. Men vi kunde ju inte göra nåt åt det så det var ju bara att se till att hinna med första flyget.

Till frukosten fick jag inte i mig så mycket mat, var inte hungrig alls. Berodde väl kanske lite på att jag var (och fortfarande är) förkyld, men mest var man nervös. Yngves chaufför Yang (stavning?) hämtade oss på hotellet 08.45 och det bar av till flygplatsen. Den resan tog endast 20-25 min. Väl framme så kände man sig lite vilsen. Ahapp, en av världens största flygplatser och här står vi utan att ha en aning om vart man ska. Men som tur är så är det ju bra skyltat så när man bara har sansat sig lite så inser man att det är inte speciellt svårt. Vi gick och checkade in våra väskor och det gick bra, trots att ett par av våra bagage vägde lite för mycket. Sen hade vi ett par handbagage som vägde 4 kg för mycket också men det brydde sig ingen om. Det tackar vi för!

Vi kom på planet i tid och det var inga problem so far. Men sen av nån lustig anledning lyfte vi iallafall 50 min sent, så då blev vi ju nervösa igen. Vi hade 2 timmar på Moskvas flygplats från början, men nu minus 50 min. Vi hade alla i våra huvuden bilderna från när vi åkte till kina och att det tog nästan 2 timmar att ta sig igenom pass- och säkerhetskontroll. Inte roligt, ville ju inte behöva vänta extra i Moskva. 

Flyget till Moskva gick iallafall bra för övrigt, förutom att vi alla tyckte det var oerhört varmt på planet! Inte hjälpte de heller att jag kände av feber, halsont och snuva. Det var inte speciellt roligt.

Väl i Moskva trängde vi oss ut ur planet så snabbt som möjligt och hann nästan först i transfer kön (alltså det är kön man ställer sig i om man ska åka vidare). Det var skönt att vi skyndade oss för två minuter senare var kön jättelång, då ännu ett plan hade landat så det kom ännu fler. För oss gick det bara på kanske 15 minuter att ta oss igenom passkontroll och säkerhetskontroll och sen var det bara att vänta på avgång. Snacka om att vi var lättade!

Det första som hände när man klev på flyget till Arlanda var att man sa "hello" till flygvärdinnorna av ren reflex. Sedan hörde jag att dom sa "hej, välkommen" till nån bakom mig och då brast jag genast ut "just ja nu är det svenska som gäller" och började skratta. Ni anar inte hur skumt det är att komma till ett ställe där alla kan svenska, efter att man bara kunnat prata svenska med 7-8 pers på en månad.

Väl på flyget var det inte mycket folk alls, så direkt efter att vi hade lyft så spred vi ut oss så alla satt bekvämt. Vi skämtade och hade kul, pratade svenska hela resan. Det var så ovanligt! Vi hade väldigt roligt på det flyget, så det blev ett perfekt avslut på den här resan!

Hemma i Sverige möttes man av dimma som man misstänker att man kan skära i med kniv. Shit, man såg ju ingenting! Men men man ska ju påminnas om det härliga svenska vädret när man väl kommer hem. Nu bar det raka vägen igenom flygplatsen för att hämta bagage. Vi ställde oss vid vårt bagageband och väntade. Och väntade. Och väntade lite till, men inget bagage dök upp. Inte för nån av oss fyra från Beijing. Det stod två andra kvinnor där också som också kom från Beijing, de saknade endast en väska. Man började ju gå iväg och säga till nån, och på vägen till servicen så var det ett bagageband som snurrade, och på det bandet var alla våra fyra väskor! Snacka om att man verkligen var lättad då, allt gick bra till slut. Förstår bara inte vad väskorna gjorde på det bandet, det var två helt skilda band och på monitorn stod inget land alls. Vi gick efter detta ut till vår taxi och vips, så var man hemma igen.

Nu har vi alla klarat oss igenom en hel månad i Beijing, Kina. Vi har haft lite motgångar här och var, men om man ser tillbaka på resan så ångrar jag ingenting! Allting ska inte gå prickfritt hela tiden, då har man ju inget att berätta om sen, hehe. Det skapar ju dessutom lite spänning i det hela som kan vara lite triggande. Det har iallafall varit fyra jävligt roliga veckor i Kina, och jag längtar redan nu till att få åka dit igen! Jag skulle vilja tacka Yngve och Monica ännu en gång för deras otroliga stöd, utan dem hade vi inte haft det en bråkdel så bra ens, så enormt tack till er!

P.S Vill bara nämna att Mauritius ringde mig via skype idag, berättade vad han hade gjort efter att vi lämnat. Shit jag kommer sakna honom och alla härliga kineser som har varit så hjälpsamma och glada mot oss under hela resan! D.S.